Nyhet

 

2012-09-17

Skydd till våldsutsatta papperslösa kvinnor

 

Våldsutsatta papperslösa kvinnor bör ha rätt till skydd skriver Susanne Namaani, verksamhetsledare Somaya kvinnojour, Björn Lindgren (MP), språkrör Grön ungdom och Philip Barnard (MP), språkrör Grön ungdom Malmö. Debattörerna menar att en lagförändring genast bör införas så att papperslösa kvinnor som anmäler våld och övergrepp inte riskerar att utvisas.

 

Under år 2011 var 20 procent av nya hjälpsökande hos kvinnojouren Somaya våldsutsatta papperslösa kvinnor. Den stora andelen papperslösa visar att deras skyddsbehov är stort. Målet för svensk politik inom våld i nära relationer är att se till att så många som möjligt lever ett liv fritt från våld. Om det kommer att inkludera de papperslösa är ännu inte bestämt.

 

Troligtvis kommer ett förslag från regeringen att ta lång tid eftersom det blocköverskridande förslaget mellan regeringen och Miljöpartiet om rätten till vård för papperslösa tog över ett år att genomföra från det att överenskommelsen mellan partierna kom till. Förslaget innebär att papperslösa barn har rätt till full vård, men papperslösa vuxna har enbart rätt till akut vård, vilket exkluderar förebyggande vård och tandvård.

 

Våld i nära relationer är ett arbete som delas av flera aktörer. Inblandade myndigheter är främst polis och socialtjänst. Ibland även sjukvården. Detta gör att våldet sällan klassificeras som ett vårdbehov. I förlängningen innebär det att en utvidgad rätt till vård för papperslösa vuxna inte skulle lösa problemet. En helt ny lag skulle snarare behövas, vilket försvårare processerna ytterligare.